Första pulkaåket

Idag var Moa ute och testade min gamla pulka och eftersom det är säsongens första snö var hela familjen med och provåkte. Om någon varit orolig för att Moa inte skulle gilla att åka pulka så var det helt obefogat, redan påväg till pulkabacken skrattade Moa och njöt av den skumpiga färden.

Väl framme vid backen invigde mamma det hela med att storma nedför den djupa pudersnön. Moa älskade det!

Jag kunde ju inte vara sämre så jag klämde ner mina 1.92m tillsammans med Moa i den lilla pulkan och trotsade tyngdlagen jag med.

Det var riktigt lyckat och jag tror detta är något som jag och Moa kommer att smita iväg och göra så fort vi har tid.

Köksäventyr

Eftersom jag bakar en hel del nuförtiden spenderar vi mycket tid i köket. För att undvika att det blir fjorton klädbyten per dag har vi köpt ett förkläde som Moa har på sig när hon hjälper till.

Men Moas hjälp har det blivit ännu fler fina bröd men vi har fortfarande inte riktigt fått till ett fint Levain bröd utan att använda lite jäst men vi arbetar vidare.

Moa är väldigt duktig på att öppna skåpen nu men de lådor och skåp som innehåller farliga saker är babysäkrade så det är helt ok. Trots detta så ser hon alltid lite skyldig ut när man kommer på henne med att rota i skåpet. Ofta passar hon på att sno åt sig något och smita när man få henne att hjälpa till att plocka ihop sakerna igen.

Pizzabak med farmor

I fredags var vi ute och hälsade på hos farmor för att hämta min gamla pulka. Av ren slump råkade vi titta förbi till lunch och Moa fick hjälpa till att laga surdegspizza. Det första man gör är att kavla ut degen.

Ovanpå degen skall det på fyllning och det är nu det börjar bli lite kladdigt. Enligt Moas egenskrivna regler så skall allt provsmakas innan det serveras, tomatsås och ost är givetvis inte undantagna.

Som tur var har Moa ett förkläde hos farmor som hon kan använda när hon hjälper till annars vet jag inte om jag vågat ta hem henne till hennes mamma igen.

Det blev lite fyllning och deg över så slutresultatet blev en fantastisk pizza. Bottnen var lite för hård för Moa så hon fick pannbiff med ärtor istället. Franz stiftade nära bekantskap med matsprättaren och inte helt oväntat blev de goda vänner när Moa själv var mätt.

Tonårstjejen

Ibland får man lite inblickar i hur framtiden kommer att se ut. Moa älskar att gå runt med telefonen och "prata" i den på sitt eget vis - notera hur hon håller luren mot örat. Det är bara att acceptera att Moa kommer att behöva ett eget rum i framtiden där hon kan prata i telefon i lugn och ro.

Snö

Årets snö kom tidigare än väntat. Moas vinteroverall införskaffades redan i höstas och storleken var vi tvungna att gissa. Antagligen hade overallen varit perfekt om snön kommit i januari men för novembersnö är den lite för stor.

Den lite för stora overallen till trots var Moa ute och pulsade i den, på henne, knähöga snön med varierande resultat. Hon verkade i vilket fall som helst tycka det var roligt att leka i snön och det är ju trots allt det viktiga.

Glador

Här ute i Revingeby har vi mycket rovfåglar och framförallt glador. Innan vi flyttade hit hade jag ingen aning om hur gladans rop lät men det har jag lärt mig nu. Ytterligare en sak jag lärde mig idag om glador är att de flyger i flock ibland. Jag vet inte varför eller om det bara var slumpen men bilden nedan (jag ber om ursäkt för den dålig kvalitén) innehåller ungefär hälften av de glador som fyllde himlen.

Kattjakt och hoppträning

Moa har som hobby att jaga katten och ibland jag tror faktiskt katten kommer upp i vardagsrummet bara för att bli jagad. När jag filmade Moas jakt, mest för eget nöje, fångade jag ett av hennes jämnfotahopp också. Det unika med just detta hoppet är att hon nog lyfter lite från marken (eller så tar hon bara ett steg framåt). Det karaktäristiska Moa-hoppet börjar med rejält böjda knän och avslutas med ett snabbt uppsving av armarna och resulterar normalt i ett lyft av ganska exakt 0 cm - några sådana finns också med i filmen som ni ser. Fokusera dock på hoppet hon gör direkt efter att katten hoppat upp i fönsterkarmen...