Många har skrivit in till Bea&Filip och frågat om djurlivet i North Carolina. För att tillgodose våra läsares önskemål tänkte jag börja med att berätta om tusenfotingarna vi har.
Vår första promenad kring sjön när vi kom hit i mars kantades av dessa tusenfotingar. Vi trodde att de skulle försvinna med tiden men fortfarande kan man se dessa djur nästan överallt.
Tusenfotingarna är ungefär 5cm lång och ganska lätta att se tack vare sina gula fötter.
Ett intressantare djur man kan se en hel del av (vi har sett två stycken) är copper heads (wikipedia). Dessa ormar verkar vara speciellt vanliga i den stora parken där vi bor och även runt vår lilla sjö.
Ormen på bilden såg jag i torsdags när jag var ute med mitt nya objektiv. Det är en ungorm på ungefär 50-60cm som låg och solade på cykelvägen när jag gick förbi. Jag visste inte då vad det var för orm och då inte heller att den var giftig, men ett 180mm objektiv låter dig hålla ett någorlunda säkert avstånd. Detta är samma sorts orm som vi såg när vi promenerade med min mamma.
Det intressanta med ormarna vi ser här är att man inser hur livrädd man är för dem. Både jag och Bea är uppvuxna utan ormar runt knuten så det är helt nytt för oss. Det är med skräckblandad förtjusning som man tar upp kameran och fotograferar en orm. Därefter är det med skräck man går hemåt och hoppar över alla sprickor i asfalten eftersom skymningsljuset lurar en och man ser ormar överallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar