Beas sjukdom från i lördags verkar ha smittat Moa också. Cirka två dygn efter Beas sista spya kräks Moa ordentligt hemma hos mormor och morfar där hela familjen sover efter att jag sågat lite träd och jag och Bea varit inne i Malmö och tittat på The Hobbit 2.Efter en sådan natt blev inte dagen som planerat. Jag och Moa skulle gått och sett den nya Emil filmen och vi hade massor att handla och förbereda inför nyår. Istället blev det mycket mysande i soffan och tittandes på tecknat och även om inte Morgan är sjuk är han aldrig sen att mysa han också...
måndag 30 december 2013
Mardrömspromenad
I mellandagarna är det Lundaspelen och det innebär att även MSB's idrottshall används för matcher och i lördags beslöt jag mig för att gå dit med barnen. Bea låg hemma i någon vinterkräksjukeliknande åkomma så vi var bara glada att komma från smittorisken. Planen var att stanna på brandstationen så Morgan kunde få sitta i brandbilen och Moa kunde rita på whiteboarden (barnen har lite olika intresse). Väl på stationen så följer vi planen och Morgan skriker "Täng, täng" för att man skall stänga förardörren om honom och Moa ritar fint på tavlan.
Vad som hände sen var lite panikartat, efter att jag tagit lite bilder på Morgan både med stängd dörr och inifrån hytten hör jag centrallåset slå till när jag går runt bilen och givetvis hade jag stängt passagerardörren när jag hoppade ut efter min fotosession. Morgan hade låst sig inne i släckbilen! Jag börjar leta efter extranyckeln och Moa börjar bli orolig att vi skall missa matchen på MSB och frågar hela tiden om matchen är slut. Jag hittar ingen extranyckel och får efter massor av samtal reda på att den antagligen ligger på station centrum men där är ju ingen på kontoret en lördag i mellandagarna. Efter mellan 45min och 1h har jag en kollega på stationen, en på väg från station Löberöd i FIP-bilen och en i telefon när Morgan tillslut beslutar sig för att förstå hur man gör för att låsa upp och jag kan slita ut den lilla busungen ur brandbilen. Morgan var glad hela tiden och tyckte det var jättekul att pappa gestikulerade genom fönstret, själv var jag mindre road och hade bestämt vilken ruta jag skulle tjörna om larmet gick och höll som bäst på att googla jourhavande låssmeder när Morgan låste upp. Det kommer alltid att vara en dörr öppen när barn är i släckbilen från och med nu...
Matchen på MSB var som tur var inte slut och Moa fick ett kexchoklad för sitt lidande som hon gärna bjöd Morgan på. Det var en spännande match mellan H43 och ett danskt lag som slutade med 28-2 eller något sådant till H43. Båda barnen satt som små ljus bredvid planen och tittade storögt på spelet, det kanske är lite av mammas handbollsgener i dem.
Väl hemma var jag inte så sugen på konflikter så efter maten byggde jag, Moa och Morgan ihop Moas snowracer som hon fick i julklapp av sin farmor och farfar. Nu väntar den lilla tjejen ivrigt på den första snön...
Vad som hände sen var lite panikartat, efter att jag tagit lite bilder på Morgan både med stängd dörr och inifrån hytten hör jag centrallåset slå till när jag går runt bilen och givetvis hade jag stängt passagerardörren när jag hoppade ut efter min fotosession. Morgan hade låst sig inne i släckbilen! Jag börjar leta efter extranyckeln och Moa börjar bli orolig att vi skall missa matchen på MSB och frågar hela tiden om matchen är slut. Jag hittar ingen extranyckel och får efter massor av samtal reda på att den antagligen ligger på station centrum men där är ju ingen på kontoret en lördag i mellandagarna. Efter mellan 45min och 1h har jag en kollega på stationen, en på väg från station Löberöd i FIP-bilen och en i telefon när Morgan tillslut beslutar sig för att förstå hur man gör för att låsa upp och jag kan slita ut den lilla busungen ur brandbilen. Morgan var glad hela tiden och tyckte det var jättekul att pappa gestikulerade genom fönstret, själv var jag mindre road och hade bestämt vilken ruta jag skulle tjörna om larmet gick och höll som bäst på att googla jourhavande låssmeder när Morgan låste upp. Det kommer alltid att vara en dörr öppen när barn är i släckbilen från och med nu...
Matchen på MSB var som tur var inte slut och Moa fick ett kexchoklad för sitt lidande som hon gärna bjöd Morgan på. Det var en spännande match mellan H43 och ett danskt lag som slutade med 28-2 eller något sådant till H43. Båda barnen satt som små ljus bredvid planen och tittade storögt på spelet, det kanske är lite av mammas handbollsgener i dem.
Väl hemma var jag inte så sugen på konflikter så efter maten byggde jag, Moa och Morgan ihop Moas snowracer som hon fick i julklapp av sin farmor och farfar. Nu väntar den lilla tjejen ivrigt på den första snön...
Gummarp
Istället för att köra hem från Strömsnäsbruk på annandagens kväll körde vi till Gummarp och sov över där till fredagen. Fredagens förmiddag bjöd på milt väder och uppehåll så vi passade på att promenera ner till sjön. Regnet kom under eftermiddagen men det hindrade inte min far från att grilla en riktigt fin bit grishals ute.
Jag vet inte om Morgan kände igen sig från i somras men han gjorde i alla fall inga ansatser att hoppa i vattnet.
Som vanligt när vi är ute och går med mina föräldrar försvinner min mor i förväg och nu har jag bildbevis på detta beteende...
Jag vet inte om Morgan kände igen sig från i somras men han gjorde i alla fall inga ansatser att hoppa i vattnet.
Som vanligt när vi är ute och går med mina föräldrar försvinner min mor i förväg och nu har jag bildbevis på detta beteende...
Strömsnäsbruk
På annandagen körde vi upp till Strömsnäsbruk för att hälsa på Beas farmor och farbror som fick besök av Ingrid med familj och Micke med Moas nästkusin Alwa. Jag förklarade för Moa att Alwa är hennes nästkusin och hon svarar "Precis som Zäta?" (Zäta är min kusin Lindas dotter så hon har full koll). Men det är skillnad på hur man umgås med sina släktingar, de äldre konverserar vid matbordet eller arbetar tillsammans medan Moa och Alwa brottas och kittlar varandra. Morgan blev inspirerad och försökte umgås med sin mormor på samma sätt.
Båda barnen hade packat med sig vars en ryggsäck med leksaker och det som fungerade bäst var Moas nya prinsessmössa - i alla fall om man frågar Mats.
Men även småtjejerna blev trötta efter ett tag och satte sig och ritade. Inte kort därefter undrade Morgan vad som försiggick och varför inte han var inbjuden. Han var faktiskt välkommen och de kom riktigt bra överrens.
Båda barnen hade packat med sig vars en ryggsäck med leksaker och det som fungerade bäst var Moas nya prinsessmössa - i alla fall om man frågar Mats.
Men även småtjejerna blev trötta efter ett tag och satte sig och ritade. Inte kort därefter undrade Morgan vad som försiggick och varför inte han var inbjuden. Han var faktiskt välkommen och de kom riktigt bra överrens.
Mysmorgon
Jag och Bea försöker att turas om att gå upp med barnen så att båda får en chans att sova ut under jullovet. En morgon lyckades Bea fånga detta bildbevis på att småskarparna faktiskt kan komma överens och mysa...
Juldagen
På juldagen stannade vi hemma och tog det lilla lugna. Vi passade på att prova alla nya delar till Morgans BRIO-järnväg och det roade faktiskt hela familjen.
När Moa fick bestämma sysselsättning ville hon prova sin nya prinsessklänning och eftersom Morgan inte fick några utklädningskläder poserade han tillsammans med två av sina nya bilar istället.
När Moa fick bestämma sysselsättning ville hon prova sin nya prinsessklänning och eftersom Morgan inte fick några utklädningskläder poserade han tillsammans med två av sina nya bilar istället.
Julafton
När tomten väl kom var det Moa som tog hand om honom, bjöd honom på en whiskey och visade honom till sin plats. Morgan var lite skeptisk men vågade sig fram och hämtade sina presenter efter lite påtryckningar.
Moas fjäskande lönade sig och hon öppnade presenter tills fingrarna blödde (bildligt talat). Morgan behövde lite hjälp med sina då även han tog hem storkovan vad gäller presentmängd.
Efter julklpappsutdelningen var det dags för julbord. Det hela var knytkalas så alla hade bidragit med någon del. Vårt trumfkort vad den hemmagjorda julkorven som blev riktigt lyckad.
På det hela taget var det en perfekt julafton med många glada skratt och mycket värme, ett stort tack alla för alla fina presenter!
tisdag 24 december 2013
onsdag 18 december 2013
Julgran
I söndags var det äntligen dags att ta in julgranen, eller snarare julgranarna - barnen har en på sitt rum också. Det var en stor händelse och alla hjälpte till att klä granarna.
Morgan och Moa hade inte riktigt samma bild av var pyntet skulle placeras. Hade de fått bestämma hade allt varit på samma gren i knähöjd men efter lite övertalning gick de med på att sprida ut det lite.
Morgan var verkligen den som höll på längst, han älskade att hänga upp saker och hade ingen stoppat honom hade han hållit på fortfarande.
I slutändan blev det ändå två riktigt snygga granar som lyser upp vårt hus. Vi får se hur länge den på barnens rum får stå kvar - vi hällde inget vatten i julgransfoten för att inte riskera vårt fina golv...
Morgan var verkligen den som höll på längst, han älskade att hänga upp saker och hade ingen stoppat honom hade han hållit på fortfarande.
Lucia
I år var första gången som Moa var gammal nog att gå i luciatåget på förskolan. Alla fyra till sex-åringar gick i ett fint lussetåg klockan 7:30 på luciamorgonen. Moa var inte alls på humör och när jag frågade henne på eftermiddagen sa hon att hon varit lite blyg - både farmor, farfar, mormor och morfar hade ju vågat sig ut till Revinge för den stora händelsen.
Efter alla sånger och lite poserande framför kameran var det lussefika med pepparkakor och lussekatter.
Efter alla sånger och lite poserande framför kameran var det lussefika med pepparkakor och lussekatter.
fredag 29 november 2013
Tekniska museet
I lördags var hela familjen på Tekniska museet i Malmö.
Vi tittade på gamla tåg och bilar samt provade olika experiment.
Men det roligast var nog sjörövarskeppen i källaren.
Vi tittade på gamla tåg och bilar samt provade olika experiment.
Men det roligast var nog sjörövarskeppen i källaren.
tisdag 19 november 2013
Söndag
Medan Filip åkte ambulans njöt jag och barnen av det härliga vädret. På förmiddagen var vi på lekplatsen och för en gång skull var det fullt med andra barn där.
Till lunch blev det pizza som Moa och Morgan fixade.
På eftermiddagen åkte vi till Skrylle för att kolla in den nya naturlekplatsen tillsammans med familjen Midander och grilla lite korv.
Till lunch blev det pizza som Moa och Morgan fixade.
På eftermiddagen åkte vi till Skrylle för att kolla in den nya naturlekplatsen tillsammans med familjen Midander och grilla lite korv.
Ambulans
Jag går en utbildning just nu som heter räddningsinsats. Detta är en brandmannautbildning som går först två veckor på heltid, sedan tio veckor självstudier och slutligen tre veckor heltid till. På måndag börjar jag den sista heltidsbiten och denna, precis som den förra, är på MSB här i Revinge vilket fungerar perfekt när man skall hämta och lämna barn. En av uppgifterna under självstudietiden var att göra studiebesök på ambulansen. I söndags bar det av och jag åkte med på ett ambulanspass och fick uppleva sjukvården från en helt annan sida - alla ambulansare är hjältar!
Myslördag
I lördags var tjejerna på klädparty så jag och Morgan var ensamma hemma över lunch. Vi började med en lång promenad till brandstationen och Morgan gick hela vägen dit alldeles själv. Han ropade på brandbilen med jämna mellanrum utan att få svar: "Babi... neeei". Väl framme fick han utforska utan en storasyster som trängde sig hela tiden.
På kvällen lagade hela familjen en riktig brakmiddag, morotssoppa med seranochips till förrätt och lammstek med ugnsbakade rotfrukter och rödvinssås till huvudrätt.
På kvällen lagade hela familjen en riktig brakmiddag, morotssoppa med seranochips till förrätt och lammstek med ugnsbakade rotfrukter och rödvinssås till huvudrätt.
Montegrotto
I början av november var jag på tjänsteresa till Montegrotto i Italien. Detta är en liten stad som byggts upp av spaturismen som vallfärdar till de heta källorna. Här har ETSI valt att lägga ett av sina TG28-möten och jag måste berömma dem för valet av plats. Bea hade under min resa ett möte i Turning Torso i Malmö och skickade en bild på utsikten, jag svarade med en på poolen och bergen i bakgrunden.
Standardiseringsmöte kanske inte låter så roligt men när det blir för långa monologer och ordförande skriver "COFFE BREAK NOW!!!" i sin power point gapskrattar även standardiseringsmänniskor. Annars var det riktigt fin mat och det blev simning, löpning och gymmande för att kompensera för pizzorna och den brasilianska köttbuffén.
Standardiseringsmöte kanske inte låter så roligt men när det blir för långa monologer och ordförande skriver "COFFE BREAK NOW!!!" i sin power point gapskrattar även standardiseringsmänniskor. Annars var det riktigt fin mat och det blev simning, löpning och gymmande för att kompensera för pizzorna och den brasilianska köttbuffén.
fredag 15 november 2013
Gympa
Filip och jag har tagit på oss det ärofyllda uppdraget att vara gympatränare för Revinge IF:s barngympa. Filip sköter det mesta så fixar jag det praktiska. Vi kör lite uppvärmning, pjätt, under hökens vingar kom och andra lekar första halvan av tiden. Sedan blir det hinderbana. Båda barnen är väldigt förtjusta i ringarna.
Moa övar på att slå kullerbytta.
tisdag 12 november 2013
Lindbäckska bröllopet
Den 5/10 stannade hela södra Sverige upp för att fira det Lindbäckska bröllopet! Jag och Bea unnade oss en övernattning på Hotell Kramer i Malmö medan barnen hade det toppen hemma hos mormor och morfar.
Vigseln ägde rum i S:t Petrikyrkan i Malmö och jag hade fått i uppdrag att parfotografera alla gäster under fördrinken på Savoy festsalar. Efter det bar det av till kallbadhuset för bröllopsmiddag med fest och dans in på småtimmarna. Bröllop är alltid jätteroliga och detta var verkligen inget undantag! Stort tack till Maria och Tomas för en fantastisk fest!
Vigseln ägde rum i S:t Petrikyrkan i Malmö och jag hade fått i uppdrag att parfotografera alla gäster under fördrinken på Savoy festsalar. Efter det bar det av till kallbadhuset för bröllopsmiddag med fest och dans in på småtimmarna. Bröllop är alltid jätteroliga och detta var verkligen inget undantag! Stort tack till Maria och Tomas för en fantastisk fest!
Falkenberg
I somras, vecka 33 för att vara exakt, så var vi i Falkenberg tillsammans med familjerna Hed, Avenberg, Wall och Nilsson - totalt tio vuxna och lika många barn. Vi hyrde ett toppenstort hus så alla fick plats utan problem. Tyvärr kom vi aldrig till Grimeton, ett av UNESCOs världsarv, men däremot till en fårfarm. Här kunde man klappa får, fika och få avföring under stövlarna. Jag och Bea slog till på en fårpall även om vi var rejält oroade för att få med den i bilen hem - Bea lovade att sitta med den i knät hela vägen hem om den inte fick plats.
När det bor tio barn tillsammans i ett gigantiskt hus så skulle man trots detta ibland kunna tro att man var där utan barn. Barnen underhåller sig jättefint själva och det gick över förväntan med allt som rörde småttingarna.
Morgan lärde sig inte prata, även om jämnåriga Vidar gjorde sitt bästa för att lära honom. Moa lärde sig inte hoppa rep, även om hon nog hävdar att hon kan det...
Alla hade fritt fram att göra vad man ville och det var utflykter och underhållning på olika håll hela tiden. Jag bakade en sockerkaka med några av barnen, själva degen tog cirka tio minuter att förbereda och sedan var det en halvtimmes städande på det - men de som åt det sa att kakan blev god.
Vi turades om att laga mat på kvällarna vilket verkligen är toppen. Man kan vara på utflykt hela dagen och sedan komma hem till middag på bordet. Vi bidrog med pasta pesto första dagen och sedan pulled pork från slow cookern en annan (den var en av anledningarna till den fulla bilen). Avenbergarna slog på stort och ordnade med kräftskiva så det pyntades och dukades - ett bord för de vuxna och ett för barnen.
Det blev ett riktigt gille och det faktum att Sia glass hade sin outlet i krokarna gjorde ju att barnen kunde äta glass till efterrätt så det stod ur öronen.
Överlag så har man nu kommit till den åldern där maten är en stor del av en resa, i alla fall om man skall tro bilderna. Det kan också vara så att det är just vid middagarna som folk sitter stilla och man kan fånga dem på bild. Barnen fick klara sig utan TV hela veckan men en kväll var det totalkaos och vi fick rigga en iPad med My Little Pony för att de skulle varva ner innan läggdags.
Kommer ni ihåg vår rädsla för att få in fårpallen i bilen? Den visade sig vara ganska ogrundad i jämförelse med den som infann sig när vi tittade på vad tre turer till GeKås hade resulterat i. Bea fick inte bara sitta med en påse i famnen, hon fick dessutom sitta i mitten i baksätet med ena sätet fällt vilket innebar att hon kom in och ur bilen genom att klättra över Morgans barnstol (tack och lov att jag har lite problem med ryggen och inte kan sitta bak en längre tid i vår bil). Men vi fick med oss allt hem och har därmed säkrat presenter till Moas födelsedag, båda barnen på julen och kanske till och med Morgans födelsedag i februari.
När det bor tio barn tillsammans i ett gigantiskt hus så skulle man trots detta ibland kunna tro att man var där utan barn. Barnen underhåller sig jättefint själva och det gick över förväntan med allt som rörde småttingarna.
Morgan lärde sig inte prata, även om jämnåriga Vidar gjorde sitt bästa för att lära honom. Moa lärde sig inte hoppa rep, även om hon nog hävdar att hon kan det...
Vi turades om att laga mat på kvällarna vilket verkligen är toppen. Man kan vara på utflykt hela dagen och sedan komma hem till middag på bordet. Vi bidrog med pasta pesto första dagen och sedan pulled pork från slow cookern en annan (den var en av anledningarna till den fulla bilen). Avenbergarna slog på stort och ordnade med kräftskiva så det pyntades och dukades - ett bord för de vuxna och ett för barnen.
Det blev ett riktigt gille och det faktum att Sia glass hade sin outlet i krokarna gjorde ju att barnen kunde äta glass till efterrätt så det stod ur öronen.
Överlag så har man nu kommit till den åldern där maten är en stor del av en resa, i alla fall om man skall tro bilderna. Det kan också vara så att det är just vid middagarna som folk sitter stilla och man kan fånga dem på bild. Barnen fick klara sig utan TV hela veckan men en kväll var det totalkaos och vi fick rigga en iPad med My Little Pony för att de skulle varva ner innan läggdags.
Kommer ni ihåg vår rädsla för att få in fårpallen i bilen? Den visade sig vara ganska ogrundad i jämförelse med den som infann sig när vi tittade på vad tre turer till GeKås hade resulterat i. Bea fick inte bara sitta med en påse i famnen, hon fick dessutom sitta i mitten i baksätet med ena sätet fällt vilket innebar att hon kom in och ur bilen genom att klättra över Morgans barnstol (tack och lov att jag har lite problem med ryggen och inte kan sitta bak en längre tid i vår bil). Men vi fick med oss allt hem och har därmed säkrat presenter till Moas födelsedag, båda barnen på julen och kanske till och med Morgans födelsedag i februari.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)